onsdag 31 december 2014

Framtid och nyår


Nyårsfirande väntar.

Hur har ni det så här efter jul finingar?

Själv har jag haft en fin och annorlunda jul som vi firade hos min mamma och hennes man. Det var otroligt skönt att göra något annat av den här julen. Jag känner mig så tacksam över att vi fått fira jul med några av dem som vi älskar.
Nu väntar nyårsfirande och avslut och ni som "känner" mig vet ju att jag brukar lägga lite tid på att summera året som gått. Titta på det som blev bra och känna in vad som blev mindre bra för att kunna förändra det inför kommande år. Jag och min man brukar också göra en ceremoni varje nyårsafton för att släppa det gamla, välkomna det nya och samtidigt kunna få tacka för det vi har fått under året. Det är en fin stund tycker jag. Vi har gjort på lite olika sätt varje år. Det viktiga är symboliken.

Det här året har verkligen varit olikt alla andra år för oss. Och det ska bli skönt att få göra ett avslut. Ett år som givit mig så mycket personlig utveckling, förändring, insikter och steg framåt att jag ibland har svårt att tro det själv när jag tittar tillbaka på var jag var när året började. Men det är livet, som ibland ger och ibland tar.

Inför nästa år kommer jag att försöka bli en bättre människa. Jag ska lyssna mer noggrant på min intuition, försöka att ta livet som det kommer och ha acceptans för det som sker. Låta livet ge mig och ta emot med öppet hjärta. Jag ska ge mer av mig själv till andra som behöver det. Jag ska jobba hårdare för att nå fler drömmar som jag har och sist men inte minst visa min tacksamhet för allt fint som livet ger mig.

Jag ser fram emot nästa år och vad det vill föra med sig. Det är alltid lika spännande att se!

Hoppas ni får ett riktigt GOTT NYTT ÅR så ses vi 2015!

Kram
Jenny


tisdag 23 december 2014

GOD JUL!



Låt från youtube.

Tittar in för att önska er den finaste, finaste av jular. Så här i juletid tänker jag ofta på att jag skulle vilja göra mer för andra. För dem som inte har det lika bra som vi andra. Det finns så många själar att värma.

Till dem och till alla mina fina läsare skickar jag en julhälsning med en fantastisk, stämningfull jullåt som gick rakt in i hjärtat på mig.

Sköt om er och ha det gott.

GOD JUL!

Kram
Jenny

måndag 22 december 2014

Minnen och snart jul

Min älskade kisse älskar elden och kunde sitta där i värmen jättelänge.

Jag har lite svårt att förstå att det är dan, före dan, före dopparedan. Julhelgen är bara timmar bort, jag har gått på julledighet men någon julkänsla har jag inte. Jag har ju skrivit förr att julen nu för tiden är jobbig. Hela december egentligen. Och jag känner mig ganska tom på ord. Därav min tystnad här inne.

Jag försöker att låta bli mitt gamla arkiv numera eftersom det bara väcker en massa känslor men jag hittade den här gamla bilden som var en sån vanlig syn förr om åren. Så fort vi eldade ville hon sitta där framför kakelugnen och ibland satt hon nästan som i trans. Som i någon sorts meditation. Jag älskar det här minnet. Och bilden ger mig ro. Den påminner mig om hur lite vi behöver.

Hoppas att ni har tar det lugnt i julruschen. Tänk på att det blir jul ändå. Vi behöver så lite för att känna oss nöjda, mycket mindre än vi egentligen tror. Vi behöver varandra. Då klarar vi oss gott.

Kram
Jenny


fredag 12 december 2014

Ge av hjärtat, smycken och fantastiska människor

Julklappar made by Jonna.

Jag är konstnärssjäl av hela mitt hjärta. Även om jag inte alltid har fått fram allt som finns där inne, så vet jag att jag är det. Och jag vet hur tufft det kan vara att nå fram eller ens hitta sin egen väg för att bli den bästa versionen av sig själv. En version där man får utlopp för det man vill göra och skapa.

Jag beundrar verkligen människor som vågar tro på sin egen förmåga och gå sin egen väg för att bli lyckliga. Även om den vägen sticker iväg avsevärt från mängden. Kanske desto mer då faktiskt. För det kan vara väldigt svårt att göra en sån sak. Det finns alltid människor runtomkring som ifrågasätter ens val eller som gärna tar tillfället att se det "realistiska" i situationen som man har valt. De säger gärna saker som "Hur ska du lyckas kunna leva på det där då?" och i en underton kanske till och med "vem tror du att du är?".
När man följer sitt hjärta så handlar det ju sällan om att man försöker "vara" någon. Inte mer än att man vill vara sann mot sig själv. Och det är sällan någon räkmacka att följa sitt hjärta, man får bita i och jobba hårt!
Vi har en lott allihopa. Och det är att hitta vår väg och försöka våga följa den. Det är min sanna övertygelse. Och svaret finns ofta i det vi tycker är roligt.

I år har jag bestämt mig för att "sponsra" en av de människor som jag beundrar från vår bygd. Jag köpte mig ett par smycken i julklapp av den här tjejen. Inte för att jag egentligen behöver smycken, utan för att jag vill att hon ska kunna leva på det hon gör. Jag vill dra mitt strå till stacken för henne. För hon påminner mig dagligen om att jag måste försöka gå dit hjärtat vill. Hur krokig och konstig min väg än må vara.

Jag tror nämligen att om vi alla ger av vårt hjärta till andra, så får vi dubbelt tillbaka. Och när man ger av hjärtat så får vi lyckan i vår hand. En riktigt härlig känsla.

Sköt om er och ha en fantastisk helg!

Kram
Jenny

måndag 8 december 2014

Vem är gladgubben?

 Vem är gladgubben till höger?

Tror ni på spöken? Andar? Att det finns människor som "stannar kvar" hos oss när de dött?

Jag tror att vi inte vet så mycket om hur livet och döden fungerar och jag är inte helt säker på att det finns någon död. Men det är mina tankar.

Härom veckan skulle Eija och jag göra ett litet inspirationsjobb och då ville verkligen inte ljuset jobba med mig. Det blev stora ljusstrimmor över bilderna på ett visst ställe, ibland kunde det se ut som en arm som stack ut. Men känslan kändes inte obehaglig, utan snarare som att någon ville skoja med oss.

Väl hemma, när jag började titta på bilderna, så hittar jag en bild som verkligen speglade dagen. Ser ni gladgubben till höger? Ögon, näsa, mun? Och jag lovar er, det är inte jag som ritat dit något!

Kände att jag bara måste visa er :) Lite kul på en måndag tyckte jag ;)

Ha det gott!

Kram
Jenny

torsdag 4 december 2014

Medial info, inspirationsbrist och förändringar


 Julen 2013 i vårt gamla hus.

Ännu en vecka är snart slut. Eller åtminstone arbetsveckan. Jag förundras över hur det här året har varit. Förändringarnas år. En medial människa sa till mig, tidigare i år, att ingenting skulle vara sig likt vid årets slut. Det kan jag verkligen skriva under på. Och när man gör stora förändringar så växer man som människa. Ibland är det så oerhört viktigt att våga göra de där förändringarna som magkänslan säger för att man ska komma vidare. Men det har verkligen kostat på. Och jag är ganska säker på att förändringarna inte är över än.

Här hemma händer ingenting. Och jag har nog fått svaret på varför. I några veckor har jag försökt att tänka positivt, slutat tänka på huset och ändå ramlat tillbaka i sanningen. Jag trivs inte. Så enkelt är det. Och kanske är jag orättvis, jag vet inte. Men jag känner mig vilsen i det liv vi lever nu. Och lusten att försöka göra den här lägenheten till vår borg och vårt universum vill inte infinna sig. Den talar mer om att jag har en förvaring - inte ett hem. Samtidigt blir jämförelsen omöjlig eftersom vi flyttade från ett ställe som vi verkligen älskade och som vi lagt ner hela vår själ i.

Just nu får vi se tiden an. Och eftersom inget blev som vår första plan var så känner jag på mig att vägen inte kommer sluta där vi hade tänkt oss heller. Det säger min magkänsla. Och det blir väl sällan så egentligen. När blir livet som man hade tänkt sig?
Jag vet att jag brukar bjuda på en del pyssel och julfix här på bloggen varje år. För jag älskar ju det. Men i år går det bara inte.

Ikväll hoppas jag att Ernst råder liiiiite bot på julinspirationsbristen. Jag ser fram emot en kväll med honom i alla fall :) Jag brukar älska hans enkla och mysiga, stilrena stil och hans pyssel inför jul brukar få igång mig att göra något. Det kanske blir så den här gången också. Det måste jag tro på. Tills dess får ni hålla till godo med gamla bilder.

Sköt om er, vi ses!

Kram
Jenny

fredag 28 november 2014

Reportage, instagram och helg



 Reportage i Gård och torp nr 10 finns ute nu. Foto Jenny Karlsson

Goda ting är tre sägs det. Idag är det så här också. Först vill jag tipsa om att Eijas och mitt första reportage finns ute i butik nu. Surrealistiskt. Jag har inget annat ord. Jag känner mig otroligt tacksam över att jag får chansen att göra det här.

Som tips nummer två har jag givit vika för det oundvikliga. Jag har skaffat instagram. Ni vet ju att jag inte riktigt känt att det är mitt forum men om ni vill ha koll på vad jag gör i jobbet, så får ni chansen att följa mig där nu! :) Ni hittar mig på instagram.com/jenny.k.karlsson
Jag blir jätteglad om ni vill titta in och säga hej :)

Så var det sista grejen. Helg. Ljuva sak! Första helgen utan total kaos och uppbokningar. Så nu återstår bara julmarknaden, julfix, släktbesök och det vanliga helgfixet. Det räcker gott det. Och så favoriten. Skidskyttet!! :) :) Som jag har väntat! :)

Ha en helt underbar helg! Tack för att ni tittar in här.

Kram
Jenny

onsdag 26 november 2014

Ljus, hopp och julklappar

Solen har återvänt till vår lilla stad. För varje dag den visar sig känns det som jag får ett nytt liv. Ett bättre liv. Jag älskar verkligen ljus! Ändå känns det lite overkligt att vi faktiskt bara har fyra veckor kvar av ytterligare mörker innan det vänder igen. Var tog den här hösten vägen?

Den här veckan har jag känt en strimma hopp om att allt ordnar sig. Sorgen har inte varit lika påträngande och säkert beror det på att jag inte besöker huset längre. Mitt liv är ju på ett annat ställe nu. Minsta lilla tecken på den känslan gör mig lycklig! För jag vill ändå tro att det här var rätt även om det inte slutade som vi hade tänkt oss. Just nu bryr mig inte så mycket om det faktiskt. Jag är för trött.

Men idag vilar jag upp mig och tar det allmänt lugnt. Laddar inför nästa fotning. Bara några nyttosaker ska jag göra. Lägga en beställning på julklappar. I love internet.

Sköt om er!

KRAM

måndag 24 november 2014

Ny vecka - nya tag och så jul också

Den här veckan började med ännu en dag i gråa tecken. Eller snarare ett grått, tungt lock. Tänk att November kan vara så här dyster! Och då älskar jag ju ändå grått :) Det gäller att suga åt sig av allt ljus som finns just nu, ha lampor tända och ljus som brinner så ofta det är möjligt. Allt för att energin inte ska pysa all väders väg.
Den här veckan är det dags för första advent och jag (som brukar pyssla en himlans massa varje år) har inte ägnat det en tanke. Sån himla tur att jag ska iväg på två fotouppdrag den här veckan, som dessutom är julinriktade, för då kanske min kropp förstår att tiden är inne. Sedan har vi en årlig julmarknad till helgen som brukar vara så mysig som jag måste gå på. Där kommer inspirationen av sig själv.
Jag tror att den här julen kommer att bli väldigt sansad för vår del. Varken maken eller jag har någon energi att skapa några stora visioner efter den här sommaren och hösten, men det känns helt ok. Det blir jul ändå, hur man än väljer att fira den. Jag känner mer för att ligga i soffan och se på julfilmer, äta en god lussibulle och dricka julmust. Gå på promenader och tanka energi. Meditera. Och inredningsmässigt kommer jag att lägga krutet på blommor i olika grupper och på granen. En maffig rackare i disneymodell (om den får plats). Det blir min jul.
Hur blir er jul i år?

Tack fina vänner för att ni tittar i här på min bildlösa blogg. Jag ska försöka bättra mig.

Kram
Jenny







fredag 21 november 2014

TACK!

Finigar!

Tusen tack för era värmande ord här på bloggen. Ni är världens bästa helt enkelt. Jag jobbar med acceptansen och i mina starka stunder inser jag att det nog ändå är som det ska vara just nu, även om det inte blev som vi hade tänkt oss.

Tänk vad lite vi vet om hur allt ska bli. Vi tror oss veta, vi planerar, men livet kan vända vilken sekund som helst. Det är verkligen bara här och nu. Här och nu.

Jag stylande och fotade ett reportage från vårt hus innan vi flyttade. Ett reportage som Lantliv köpte och som kommer i tidningen någon gång nästa höst. Ironiskt nog är det den terapin jag har nu. Redigerar bilderna och försöker landa i att det jag ser på bilderna inte längre är vårt hem. En riktigt konstig känsla. Men jag är så glad att jag har dem eftersom jag när som helst kan titta tillbaka och känna mig "hemma". Och med tiden kommer saknaden att ebba ut. Det vet jag.

Trots allt har vi lägenheten. Som egentligen skulle bli hur glad som helst över en liten hjälpande hand :) Det finns att bita i! Men nu väntar lite jul först, sedan får vi se om orken återkommit. Jag hoppas det!

Än har inte kameran lust att göra något jobb här. Vi får se framöver om det blir någon glimt.

Sköt om er och trevlig helg! Och som sagt - Tack.

KRAM



tisdag 18 november 2014

Giv mig styrka och tillit

Jag övar mig i tillit. En övning som pågår hela tiden men som den senaste tiden gjort sig påmind - på riktigt.
Vi har flyttat. Lämnat vårt liv och börjat ett nytt. Det har varit oerhört jobbigt. En stor, stor sorgklump i magen. Timmar av tårar. Och ständiga frågor om vi verkligen har gjort rätt.
Vi hade en plan med vår flytt. En plan som började för över ett år sedan och som skulle ha slutförts den här veckan. Men livet gör som det vill och planen gick i stöpet.
Jag vet att universum ser till allas bästa och inser att vi säkert har fått en gåva genom det som skett, men för oss känns det som en stor förlust just nu.

Jag har haft många prövningar i livet och vet att bästa receptet ändå är att försöka ha tillit och acceptans till saker som sker. För är det meningen, eller inte meningen, att saker ska ske, så kommer det att bli så. Och det enda jag kan göra då är att försöka hänga med och acceptera. Men jag vet också att det är just den biten som är den svåraste att göra. I alla fall är det så för mig.

Det är väl så, att ibland måste fina saker försvinna ur ens liv, för att något bättre ska kunna dyka upp.

Jag önskar bara att det inte vore så svårt.

Sköt om er!

Kram
Jenny

onsdag 29 oktober 2014

Drömhem och mesiga jag

Jag skulle behöva gå igenom en (urtråkig) manual idag men jag hittar hela tiden andra saker att göra ;) Manualer är väl inte det roligaste jag vet direkt ;)

Istället sitter jag och funderar, ritar och lägger pussel kring lägenheten. Jag hade (nästan) lovat maken att försöka mig på en lite järvare färgton än i huset (inte svårt alls *skratt*) men ju mer inspiration jag söker, desto mer inser jag hur mesig jag känner mig. Jag ramlar så lätt tillbaka i min grundtanke! För det är ju där jag trivs.

Jag har några favorithem här i världen. Barbro Grandelius hem är ett. Gosh! Hennes hem vore en dröm att få fotografera! Faktum är att det finns en viss risk att jag nog aldrig mer skulle komma hem efter det. Och hon har inte många färger. Vitt, grått, lite svart och lite blått. Jo, man tackar! Då var jag där igen. Hon använder sparsamt med mönster, oftast bara i tyger. Precis som jag gillar det.

För att få vår kommande lägenhet att gå i Barbros fantastiska anda krävs det en hel del arbete. Hennes hem har ju så mycket gratis att varenda liten detalj blir ett fyrverkeri. Jag kan väl inte säga desamma om lägenheten. Den har sin rymd och sitt ljus men ungefär där stannar likheterna. Kanske till och med innan det. Så ni förstår,  Barbro och jag är ganska långt ifrån varandra just nu. Tyvärr.

Men jag har tagit några steg för att förändra situationen. Vi har gjort oss av med en hel del möbler vilket gör att det kommer krävas några nya, som om jag får välja, kommer gå helt i Barbros stil. Det är inte så dumt att flytta ändå! :)

Det är nog lite tur att min man fått vila ganska länge nu. För han verkar lite taggad. Och när han ser mina bekymrade veck i pannan, så förstår han att han måste göra en insats. Han känner sin fru.

Så var det det här med att försöka bli lite järvare. Gasa lite. Mmmm, jag vet inte. När jag går ifrån det klassiska så blir jag så fort trött. Det blir dyrt att bli trött. Så det bästa är nog att försöka hålla sig till det hållbara. Och välja långsiktigt.

Manualen får nog vänta lite till tror jag. Jag tar en liten kaffe och funderar på saken. Idag är det en sån dag. Jag kostar på mig det.

Ha det gott!

Kram
Jenny





tisdag 28 oktober 2014

Bildlöst och intuitionen

Det har varit fasligt tomt på ord den senaste tiden. Jag börjar på ett inlägg och blir liksom aldrig färdig. Sedan börjar jag om, och det blir på samma sätt igen. Tomt blad. För det är väl så livet är för mig just nu. Vi ändrar så mycket i vårt liv och det gäller bara att försöka hänga med. Acceptera allting som det är. Hujeda mig. Ibland är det inte lätt.

Jag har tänkt en del på hur viktig intuitionen är. Att man vågar följa den, även när huvudet jobbar emot. För innerst inne vet man. Man bara vet när saker känns rätt. Det är först efteråt, när huvudet försöker ta tillbaka sin plats, som tvivlen kommer. Och ju längre tiden går, desto större risk är det att huvudet sätter igång och spelar en ett spratt.

Som med alla uppgifter där vi tänjer på våra gränser går det sällan att tänka på hela bilden direkt, då är det som att ge egot och huvudet vatten på kvarn, och de hittar en miljon ursäkter att se faror och hinder. Allting blir för översvallande. För svårt. Men om man bara vågar ta ett litet steg och inte funderar så mycket på vad som krävs i nästa, då går det faktiskt mycket lättare.

 Där befinner jag mig just nu. Små, små steg mot en stor förändring. En förändring som min själ har skrikit efter. En förändring som behövs. Men jag ler lite när jag tänker på hur kroppen fungerar. För den vill gärna ha det lugnt och skönt. Allt ska vara som det är. Det är kanske inte för intet som någon har myntat orden "Vi vet vad vi har, men inte vad vi får". I den frasen fastnar faktiskt förskräckligt många. Och när vi inte vågar göra förändringen på grund av rädsla för vad som blir, då har vi redan förlorat. Så jag försöker kasta mig ut mot några drömmar och faller jag platt så försökte jag. Då behöver jag inte fundera mer på det. Då vet jag. Och en sak är jag ganska säker på ändå. Att min intuition i så fall kommer leda mig in på nya vägar.

Idag vill jag hylla intuitionen. Visa min tacksamhet för den. För att den hjälper mig (och oss alla!) att hitta vår bästa väg i livet. Och om vi vågar lyssna och följa den väg som vi blir visade så hittar vi rätt till slut.

Hoppas att ni har en fin vecka vänner. Jag skickar en cyberkram så länge. Tills vi hörs igen.

Kram
Jenny

fredag 17 oktober 2014

Livstecken och köpstopp

Hej hej!

Ledsen att det uppdateras så sällan just nu, det är minst sagt lite mycket :) Att flytta från hus är minsann inget litet projekt ;) Men det känns skönt att dagarna tickar på och att vi snart får avsluta den här resan. Jag känner mig så redo jag kan bli för det nu. Självklart kommer det att kännas konstigt men det blir bra. Det känner jag.

En sak är säker. Jag lär inte få köpa ett spillkum till på 100 år (eller någon annan keramik heller för den delen). Det finns gott om den varan har jag märkt ;) Tänk att det kan vara så kul? :) Jag gillar det, det är kanske tur att vi kommer ha två ställen att bo på ;) Det lär inte fattas något någonstans ;)

Nä, nu hinner jag inte riktigt mer, men ha en riktigt skön helg!

Kram
Jenny


söndag 12 oktober 2014

Inte en bild och inredningsfunderingar

Hej vänner!

Ännu en söndag är här och helgen har varit rätt ok tycker jag. Det är en skön känsla att hinna med det man ska. Jag är faktiskt rätt glad över att vi redan innan visning hade gått igenom alla våra saker för det visar sig vara guld värt just nu. Det är väldigt lätt att packa.

Många av mina inredningstankar just nu går åt till att fundera på lägenheten. Hur den ska inredas. Vilken känsla jag vill skapa där. Och den kommer inte bli någon minikopia av vårt hus har jag tänkt. Nej, istället vill jag faktiskt spinna vidare på den förändringen som vi har gjort (och kommer att göra) och förankra något nytt i vårt kommande hem. Däremot är stilen jag brinner för densamma så förändringen kommer minsann att bli en utmaning :) I ärlighetens namn försöker jag komma ihåg exakt hur lägenheten såg ut, men med en kort visning minns man inte direkt alla detaljer. Jag minns bara känslan och en utmaning som jag måste ta tag i. Men jag får ta och leta fram några gamla favorittidningar och suga i mig den inspirationen för att skapa något nytt. Åhh så kul det ska bli!

Nu är det dags för lite soffläge för mig. Inte dumt alls :)

Sköt om er så ses vi!

Kram
Jenny



fredag 10 oktober 2014

I en kartong

 My life right now.

Det är nog ingen nyhet men jag gillar inte röra. Det får inte bli för mycket av den varan för då blir jag stressad. Just nu är vårt hem allt annat än inspirerande. Och jag som jobbar hemifrån ganska mycket kommer inte ifrån den röran. Men flyttar är ju övergående. Det gäller bara att finna sig i läget.

Vår goa kissekatt har börjat ana oråd. Hon är inte riktigt nöjd med den nya stylingen i vårt hem. Hon känner på sig att något är på väg att hända. Goa vännen. En liten klump ligger i magen över hur det ska gå. Kommer hon att acceptera den här förändringen? Hon har verkligen älskat vår tomt och nu kommer hennes liv bli helt annorlunda. Jag vet bara en sak just nu och det är att jag kommer göra allt jag kan för att hon ska få det bästa livet jag kan ge henne.

I helgen kommer vi fortsätta att packa. Och Feng shuin gör sig påmind om vad som händer när man rör i sina saker. Det känns. Jag längtar efter lite lugn och ro efter allt det här. Efter en städad lägenhet där sakerna har hittat hem igen. Men nu först fredag. Inte så dumt :)

Sköt om er och ha en fin helg!

Kram
Jenny



tisdag 7 oktober 2014

Förverkliga drömmen

Mina tavlor har påmint mig om att jag ska gå min väg.

Jag har haft en dröm i väldigt många år nu. Ända sedan jag hittade min kreativa ådra och jag insåg att jag är en skapande själ. Och ingenting annat. Den där drömmen har bestått i att jag, en dag, ska kunna leva på mitt skapande. Vad det skapandet skulle innehålla har varierat med åren. Jag har ju läst till inredare och är certifierad Feng shui konsult och har med åren också gått en rad andra kortare kurser i både det ena och andra. Som jag innerst inne känt att jag en dag kanske skulle behöva. Men jag har hela tiden landat i min inredning och mitt skrivande. Att en dag få försöka göra mitt yttersta för att kunna leva på just det.

Men som för många andra har fegheten tagit över. Kravet på garanti. Tajming. Kanske bristen på mod. Bristen på tillit till mig själv och vad jag egentligen klarar av.

Så när jag inte tog några steg så ryckte ödet in (som det ofta gör) när man känner sin brinnande lust. Jag fick en chans. Ett kvitto. Och fråga mig inte hur det gick till. Men det hände.

Jag lovade mig själv i det tysta, att om jag fick ett kvitto (från någon som jag ansåg kunde övertyga mitt inre jag att klarar jag detta så räcker jag till) så skulle jag förverkliga den här drömmen. Hur rädd jag än var.
Det gick faktiskt, märkligt nog, inte länge, så kom det där kvittot. Och jag kan inte se det som något annat än att det faktiskt är meningen.

Så det som, för ganska precis ett år sedan, var en insikt ute i min gunga på entrébron, är verklighet ett år senare.  Jag har startat mitt eget företag som fotograf och stylist. Jag kommer att samarbeta med Eija på Norrfrid och vi kommer att göra inredningsreportage för olika tidningar. En svindlande tanke för mig, jag lovar. En underbart, svindlande tanke.

Jag har släppt mina skyddsnät och kastar mig rakt ut mot min dröm. Och jag har ingen aning om hur det kommer att gå. Men jag har bestämt mig för att när jag blir gammal ska jag inte behöva fundera på om jag skulle klarat det eller inte. Då ska jag veta. Och förhoppningsvis titta tillbaka med glädje på att jag tog det här steget och att det förändrade mitt liv. För alltid.

Jag känner mig oerhört tacksam och ödmjuk inför det faktum att jag nu kommer att få göra det jag drömde om. Skapa, fota och skriva. Jag kanske en dag till och med får lämna in den där boken jag har velat skriva i hela mitt liv. Vem vet? För vet ni, nu finns det inget mer att vänta på. Bara hoppa rakt ut och hänga med.

Och där var den. Min hemlighet.

Så om ni vet om några fina ställen som ni tror skulle passa för våra reportage, tveka inte att maila mig eller Eija, på jennyshemochharmoni@gmail.com eller norrfrid@hotmail.com så kanske det blir er vi besöker framöver.

Kram
Jenny


fredag 3 oktober 2014

Allting löser till sig till slut - av sig själv



Hej vänner!

Ännu en fredag är här och för mig är det inte vilken fredag som helst. Nu har ytterligare en pusselbit fallit på plats. Huset är sålt.

Det känns så märkligt, konstigt, överväldigande och samtidigt skönt att det äntligen blev som det skulle. Och jag är så innerligt tacksam för att det blev som det blev. Världens finaste köpte huset. Det blev precis som jag önskade och allting känns rätt. Så nu är den här sommarens pärs över. För visningar och försäljning är inte min grej. Inte alls.

Nu återstår en sak som ska lösa sig för att vi ska slippa bo i tält i vinter ;) Men plötsligt känner jag att även det förmodligen löser sig. För nu är det meningen. Jag hänger med och ser vad som händer.

Inom en (väldigt!) snar framtid flyttar vi. Från detta ställe där vi har upplevt så mycket. 12 år av livet. Vi har gift oss här, blivit kattägare, kämpat med barnlöshet, bytt yrken, lärt oss ofantligt mycket om renovering, och trädgård. Ett otroligt älskat hus där vi har lagt ner hela vår själ och hjärta. Och egentligen är det enda jag känner idag - tacksamhet. För att jag fick leva här under så lång tid och för vad jag har fått av och i det här huset.

Den här sommaren har påmint mig om hur universum fungerar. Att vi inte styr det vi ibland vill styra. Och att något där uppe ser till vårt bästa. Och när allting är meningen - så går det väldigt lätt. Glöm inte det ni också.

Ha en fin helg så ses vi!

Kram
Jenny



lördag 27 september 2014

Jag i en tvättmaskin

 Ljuvliga ljusstakar från Norrfrid webshop.

Hej vänner!

Veckan gick snabbare än vanligt och plötsligt har vi helg igen. Det är mycket nu. Jag känner mig som i en tvättmaskin. Virvelvind. Pirrigt värre och samtidigt så jäkla kul. Snart kan jag dela med mig av vad som händer. Snart.

Jag hade planer på att göra lite höstpiffning här hemma, men planerna är lagda på is då jag varken har ork, tid eller lust just nu. Det finns så mycket tankar i mitt huvud att jag knappt tror att det är möjligt. Hur mycket tankar kan man ha egentligen?

Idag blåser det "spik", som man säger här i norrland, och jag skulle behöva gå ut och plocka in lyktor och annat så att de inte kraschar. Vi har fått en klass 1 varning för blåsten, och i ärlighetens namn - jag hatar blåst. Jag kan varken sova eller slappna av då. Naturens krafter är verkligen enorma. Och jag har full respekt för dem.

Igår eldade vi i kakelugnen för första gången i år. Så otroligt mysigt. Det är livskvalité på hög nivå tycker jag. Det räcker för mig. Min man, katt, en brasa och en god bok. Vad mer kan man behöva?

Hoppas att ni har haft en fin höstvecka. Och att ni får något roligare att läsa här nästa gång jag uppdaterar :)

Sköt om er så länge!

Kram
Jenny






fredag 19 september 2014

Saker och ting

 Kryssbollar vid entrén piggar upp.

Så var helgen här igen. Ännu en solig höstdag har vi haft idag. Det känns alltid lite vemod över hösten på något sätt. Och det är nog som det ska vara. Det börjar bli dags att plocka in utemöblerna så sakta. Gungan vid vår entré har snart gjort sin uppgift för den här sommaren. Min älskade gunga. Det är fånigt egentligen att man kan gilla en sak så mycket. Men jag gör det. För vad den ger mig. Lugn, reflektion och vila. Jag njuter av livet i den. Och det tänker jag fortsätta med. Oavsett om vi bor kvar eller flyttar.

Jag pratar ofta med människor om saker. Vilken betydelse de har i våra liv. Och allt för många har så mycket saker som de inte ens vill ha. Är inte det ganska sorgligt? Vi ärver, får och sparar en massa saker som vi ska förvara men som vi inte älskar. Bara för att...vaddå? Vara artiga? Vara respektfulla? Inte hamna i dålig dager? Eller vad? Jag gillar inte det här tänket alls och skulle inte vilja att någon sparade en sak som de fått av mig om de inte gillade den. För mig skulle det kännas jättetråkigt och inte visa den minsta respekt alls. Varken för dem själva eller för mig. För jag gav av mitt hjärta när jag gav, men det innebär ju inte att de måste älska vad jag gav. Gesten och saken är två skilda ting för mig.

Det vi har omkring oss är våra liv och visar vilka vi är. Om vi då har en massa saker som vi bara har för att visa respekt för andra gör det att vi tappar fokus på vårt sanna jag och vår livsväg. Är ni med mig? Vi ger oss själva signalen att vi inte kan ha det liv vi verkligen vill ha. I värsta fall kan det faktiskt leda till en väg där vi inte ens längre vet vad vi gillar eller vad som är vi. Det är illa. Verkligen illa. För om alla gör så, vad får vi då för samhälle? En massa olyckliga människor som blir sjuka. Ja, kanske i slutändan. Åtminstone sänder de olyckliga människorna ut en negativ energi som inte är bra för någon.

Så en liten sak, att vi samlar saker hemma hos oss själva som vi inte trivs med, kan i slutändan bli något väldigt mycket större. Allt handlar om våra val. De små valen i vardagen. Det är de valen som gör att vi kommer dit vi vill, eller inte gör det.

Vårt hem är viktigt. Det är där vi ska få kraft som gör att vi orkar göra det vi vill. Om energin inte finns där, så kommer inte kraften att finnas heller.

Saker är inte viktiga. Det viktigaste vi har är varandra. Och hälsan. Men om vi ska ha saker omkring oss, så ska det vara sånt som vi känner kärlek för. För det kommer påminna oss om att vi är värda det bästa livet vi kan ha.

Trevlig helg vänner.

Kram
Jenny






onsdag 17 september 2014

Dags att göra höst!

 Gammal bild från salen.
 Hej!

Fick en stund över mellan mitt fix och tänkte att jag skulle passa på att skriva en rad :)

Jag har känt ett tag att jag börjar bli sugen att göra om här hemma. Göra höst. Jag hittade en gammal bild från mitt arkiv och insåg att jag fortfarande dras till samma saker. Jag älskar 1700-tals känslan, grått i alla varianter och sedan kommer alltid beige med också, för att värma upp. Här känns det väldigt naket utan matta så det får bli en matta den här hösten. Men mina rutor måste jag leta upp igen. Så får det bli. De gör faktiskt hela grejen i rummet.
I köket står det mellan att ha en rutig hissgardin även där eller att göra en cafégardinsvariant. Vi får se vad det blir. Det känns lite knäppt att lägga ner jättemycket energi att göra fint just nu, men å andra sidan, så länge vi inte har flyttat, så bor vi ju faktiskt här. Och jag älskar att göra sånt. Det är något jag mår bra av. Inredning har alltid varit så för mig. Något som jag gör för att jag mår bra av det och för att vi mår bra när vi trivs här hemma.

Nu måste jag åter till dagens äventyr!

Sköt om er, vi ses.

Kram
Jenny



måndag 15 september 2014

Snabbsummering och glödande rönn

Hej hej!

Tittar in för att visa livstecken så att ni inte tror att jag dött eller nåt. Jag lever :)

Har en fullsmockad vecka framför mig. Så jag lär inte bli så synlig här den här veckan heller. Men sedan kanske det lugnar ner sig. Vi får se.

En kort summering hinner jag i alla fall med:

Jobbmässigt: Ser lovande ut. Vet snart om allting faller på plats! *pirr*
Huset: Fortsätter ha visningar och väntar besked. Jag känner mig hoppfull att det snart är sålt.
Gör just nu: Planerar födelsedagsfirande, njuter av solen, betar av bokade möten, m e d i t e r a r, gläds åt att min bloggvän äntligen lyckats få bli mamma och jobbar.

Och så naturen. Hur vacker är inte den just nu? Solen som skiner och hösten som visar sitt bästa jag. Jag älskar det här. Fick snabba mig att fota vår rönn härom kvällen när solen låg på. Den blev plötsligt guldorange i två minuter. Det är det som är magi med fotografering. Men å andra sidan fångar man aldrig känslan på bild när det gäller naturen. Sällan i alla fall.

Ja, det var väl kort och gott allt från mig just nu.

Sköt om er så ses vi så snart det lugnat sig.

Kram
Jenny

tisdag 9 september 2014

Ny vecka och helgen som gått



 Mattes lilla kompis som hänger med överallt.

Hej finingar!

Här har det varit rätt så mycket ett tag. Jag hinner knappt fundera över det ena som händer så är jag på nästa grej :) Och när jag är klar med det jag ska så är jag så oerhört trött. Det tar på att lära sig en massa nya saker :) Men det är roligt också. Så otroligt roligt.

Början av helgen (fredagen) bestod av ett viktigt möte. Eller intervju! Om den faller väl ut så kommer saker att förändras i mitt liv. Även om jag måste nypa mig själv i armen för att förstå att jag faktiskt gör det här nu så tror jag samtidigt att det är det här som måste ske. Jag tar en ny, positiv riktning i mitt liv. Tiden är inne för det nu.

Resten av helgen blev en salig blandning av möten och hemmafix. Vi fick en del moskokande och saftande gjort också. Vi har ofantligt mycket äpplen. Och nu en frys full med äppelmos. Eftersom det inte ryms mer så har vi börjat pressa äpplena istället. (Himmelriket!!) De är så söta och goda, behövs nästan inget socker ens. Det är verkligen lycka att ha äppelträd. Jag är så tacksam för allt vi fått under de åren vi bott här. Kan det bli mer ekologiskt än att plocka ur sin egen trädgård?

Nu är det en ny vecka. Bara att jobba vidare och vänta på alla spännande besked. Pirrigt värre.

Hur har er helg varit?

Ha en fin tisdag!

KRAM
Jenny







fredag 5 september 2014

Tänkvärt

Idag passar det bra med några kloka ord som jag läste på en blogg för ett tag sedan som jag tyckte var oerhört träffande, i alla fall för mig:

Ego says:
“Once everything falls into place,
I’ll feel peace.”
Spirit says:
“Find your peace,
and then everything will
fall into place.”

I helgen ska jag försöka radera ut tankarna och bara vara. Låta allting vara som det är och se vad som händer.

Ha en fin helg!

KRAM
Jenny

onsdag 3 september 2014

Insikt och möte

De viktigaste i mitt liv.

För några dagar sedan träffade jag en kvinna för att få råd och guidning. Det här är en äldre kvinna, med ofantligt stor vishet, och hon brukar verkligen få fram det allra bästa ur mig. Hon är en otrolig trygghet som jag brukar ta hjälp av när jag inte kan lösa saker själv. Hon säger sällan så mycket, utan låter mig komma på saker som visar vägen. Jag älskar verkligen våra möten, allra helst för hennes enorma humors skull.

Trots sin ålder (hon är faktiskt rejält gammal) så kom hon den här gången roende över sjön där vi skulle mötas (Krutgumma!!). Hon släpade sig varsamt ur båten och jag fick hjälpa henne upp för backen för att vi skulle kunna sätta oss ner. Den här kvinnan har en pondus som slår allting jag tidigare mött. Samtidigt är hon så varm, rolig och ödmjuk. Precis så som jag vill vara som människa.

Våra möten brukar inte bli så långa. Har jag frågor måste jag försöka ställa dem ganska fort. Hon brukar påminna mig om att hon är gammal och vill inte dra saker i långbänk. Kom till saken, det är hennes måtto. Väl medveten om det började jag genast prata på om ditt och datt. Jag behövde få svar i en del frågor och hon såg allt buttrare ut ju längre jag pratade. Efter en stunds lyssnande viftade hon med armarna, avbröt mig, och utbrast nästan irriterat:

"Men det där är bagateller Jenny! Ge mig ett glas vatten istället". Sedan tystnade hon igen. Fortfarande med en irriterad min.

Jag blev både överraskad och ganska full i skratt (hon ser rätt rolig ut när hon är sur), slutade prata och ordnade ett glas vatten åt henne som hon beställt. För mig är inte den där frågan en bagatell alls, utan en ganska stor frågeställning i mitt liv. Men det var något i hennes kommentar som fick mig att stanna upp.

Vi fortsatte prata lite mer. Jag försökte lirka ur henne några oskyldiga svar kring frågan, men det genomskådade hon direkt. Hon tänkte inte ens diskutera saken. Mötet var över. Hon gick ner till båten och rodde iväg.

Väl hemma funderade jag lite på hennes reaktion. Skrattade lite åt vad hon sagt eftersom det blev ganska humoristiskt. Jag vet av hela mitt hjärta att hon alltid vill mitt bästa och jag insåg att det fanns en poäng i det hon sagt. För det som kändes så stort och olösligt för mig, var egentligen inte ens relevant i livet. Och det förstod hon. Hon ägnar helt enkelt inte tid till att lägga fokus på fel saker och vill inte att jag ska göra det heller.

Jag kan inte sluta tänka på det här mötet. Eftersom det verkligen gav mer än jag trodde. Ännu en insikt om att livet är här och nu - inte imorgon. Och att saker är som det ska, vare sig vi tycker om det eller inte. Vare sig vi förstår varför saker händer eller inte.

Vi kan inte styra livet. Bara hantera det som sker på bästa sätt. Och om man använder huvudet för mycket, så tappar man både känsla och fokus.

Fina, kloka, kvinna. Som påminner mig om det viktigaste jag har. Mina älsklingar. Allting annat löser sig.

Kram
Jenny

onsdag 27 augusti 2014

Äventyr

 Eija och hönan Agda(?) i en fotografering för Lantliv. Foto Jenny Karlsson

Mitt liv är ett virvlande äventyr just nu. På så många sätt. Jag får göra de mest roliga, underbara och utmanande saker som är så goda för min kropp, min själ och mitt sinne. Och jag känner djup tacksamhet. För att jag en gång för länge sedan började hitta ett frö till något som jag älskar att göra. Och det fröet har visat mig vägen framåt, i så snabb takt som jag har vågat ta emot. Ibland har fröet önskat mer av mig än jag har vågat och när jag har backat så har fröet väntat på nästa tillfälle att ge mig chansen igen. Chansen att utvecklas.

Jag tror verkligen att livet handlar om just det. Att utvecklas. Som människa. Med de begåvningar som man har. Och det gör vi om vi vågar följa våra drömmar och testa våra gränser för att se vad som faktiskt är möjligt. För där vi tror att gränsen är, där är bara början.

Jag har mina dagar. När jag tycker allt är skit. När ingenting går som jag har tänkt och när jag tvivlar mer än sunt på mig själv. Och så är det. Men jag försöker vänta ut de dagarna. Och så plötsligt, när energin kommer tillbaka, så försöker jag igen. Bara en gång till. Och jag är igång igen. Fröet hoppar vidare. Till nästa möjlighet.

Jag har bestämt mig. För att leva mitt liv fullt ut nu. Det har varit on hold på tok för länge. I väntan på de barn som vi aldrig fick. Tiden är inne och hjärtat viskar till mig - "Äntligen".

Kram
Jenny







fredag 22 augusti 2014

Magiska ögonblick och förändringens frön



Ibland får man vara med om ögonblick som förändrar. Magiska ögonblick som kommer att sätta spår i en människa för evigt.
Jag pratade med en underbar väninna igår och vi uppdaterade oss på vad som hänt sedan vi pratade sist. Hon berättade att det inte hade hänt så mycket i hennes liv sedan sist. Hon har väntat ett tag på en förändring som hon känner att hon behöver, men hur hon än försökt hitta den, så har den inte dykt upp. Jag kan så väl känna igen det där. Jag har letat förändringar i ganska många år och med mitt tålamod mätt, har det aldrig gått tillräckligt snabbt. Men livet är ingen slump och saker sker i den ordning som det ska. När du är redo.
Under samtalet med väninnan så händer det plötsligt något. Hon kommer plötsligt på att det visst hade hänt en liten grej. Någon hade ringt henne och ville ha hjälp med en sak som egentligen berörde ett helt nytt, spännande område i hennes karriär, och hon hade inte hunnit ringa upp. Det här är ett område som jag och väninnan pratat om några år tidigare som ett alternativ för henne att ta upp, men som sedan lagt sig i skymundan. Nu återkom möjligheten igen. I och med att hon berättade det där för mig så började hennes pusselbitar falla på plats. Plötsligt såg hon att hon hade fått flera tecken på att hon skulle ta sig an det här, tidningar som låg framme som handlade just om denna sak, utbildningar som dykt upp som handlade om det här osv osv. Plötsligt såg hon så klart som hon inte gjort en kvart tidigare.

Jag känner igen det här. För mig slog min insikt ner för snart ett år sedan. Då kändes insikten galen, det har jag skrivit om förut, men när intuitionen talar så starkt, så är det sanningen. Vare sig vi vågar tro på det eller inte. Det är bara våra rädslor och hinder som inte kan se hur det ska bli möjligt. Nu, ett år senare, är jag närmare än någonsin att göra något av den där insikten.  Och innerst inne är jag nog både fashinerad, förundrad och tacksam över att insikten kom och alla lärdomar som den fört med sig. För det var i stillhet den kom till mig. När jag var mottaglig.

Det var ett magiskt ögonblick för mig att få vara med om den där stunden med min väninna. Att få höra hennes skratt när hon plötsligt såg klart och insåg att det hon letat efter hela tiden funnits runt henne istället för någon annanstans. Att förändringen redan låg hos henne och att hon bara behövde agera och ta emot.

För min erfarenhet säger mig, att de svaren vi söker ligger inte långt borta på någon enslig väg som vi måste leta hårt för att hitta. Svaren ligger nära, nära. Ibland så nära att vi inte ens tänker på det. För att vi är så upptagna av att hitta något stort någon annanstans.

Som jag skrev någon gång här på bloggen:

"Allt som är stort har en gång varit mycket, mycket litet".

Det är små frön som vi ska leta efter. En känsla som säger dig att saken är rätt fastän du inte kanske vågar tro det. Det är då du har hittat det.

Ha en skön helg fina vänner.
Kram
Jenny

tisdag 19 augusti 2014

Husvisning!



Imorgon har vi en bokad visning på huset igen mellan 18-20. Vill du komma kan du boka in dig här. (Klicka på fliken visningar, tryck på boka, skriv in dina uppgifter och slutför).

Vi är beredda att diskutera priset med seriösa köpare.

Varmt välkomna! :)

/Jenny och Tomas


tisdag 12 augusti 2014

Bara en...



... bild på lilla gumman idag. Hon har haft det skönt i sommar :) Älskade katt! (med världens goaste pusspanna).

Kram
Jenny

måndag 11 augusti 2014

Huset, ommöblering och tankar


Nya halldekorationer. Passage mellan kök och hall.
Nu var det länge sedan ni hörde av mig. Det här måste vara något sorts rekord i frånvaro från min sida. Nästan i alla fall. Jag har haft min sista semesterdag och förbereder mig så sakta för att komma tillbaka till den vanliga verkligheten.

Vad har hänt nu då? Ja, för några dagar sedan hade jag kunnat skriva att vi så gott som hade sålt huset och att vår jakt på lägenhet var i full gång, men köparna ångrade sig i sista, sista stund och vi har lagt ut huset till försäljning igen. Så kan det bli. Självklart känns det lite snopet när vi hunnit börja ställa in oss på en flytt men vi fick ställa om oss igen. Så vill ni hjälpa oss får ni gärna tipsa alla som ni tror kan vara intresserade att huset fortfarande är till salu :) <3

Inredningsmässigt har det inte hänt mycket i sommar. Jag har låtit huset se ut som på försäljningsbilderna men efter en hel vår och sommar så tröttnade jag lite härom dagen och insåg att jag bara måste få göra om något här hemma. Så den som kommer på visning nu kanske inte känner igen sig helt i möbleringen från bilderna men det bjuder jag på ;)  Jag var tvungen att passa på när maken var hemma och kunde bära ;) En ommöblering kan göra under för energin i hemmet om den blir rätt. Och nu fick vi en liten kickstart på hösten :)

Den här sommaren har inte blivit som någon annan jag varit med om. Knappt en auktion, mycket få loppisar och en värme som slog alla tidigare rekord (kändes det som). Men jag har hämtat kraft och energi från naturen och den ger en styrka som det är svårt att hitta någon annanstans. Försäljningen har tagit väldigt mycket mer energi än jag trodde, framför allt mentalt, men den har samtidigt också givit massor. För jag är helt överväldigad över den feedback som vi fått om vårt hem och de möjligheter som öppnat sig i och med det här. Det var absolut ingenting jag hade förväntat mig. Livet är verkligen spännande och jag känner mig djupt tacksam.

Så är det här. Mycket har hänt men än visar sig inte riktigt resultaten. Precis som livet kan vara ibland.

Hur har er sommar varit?

Sensommarkramar

Jenny

söndag 29 juni 2014

Sommarpaus

 Underbara kompisar på jobbet.

Jag kommer ta en sommarpaus från bloggen. Behöver ägna min kommande semester åt att vila och släppa datorn. Så, mina vänner, ni får ha en underbar sommar. Jag hoppas vara tillbaka efter semester. Klokare, kreativare och med massor av uppdateringar för er.

Tills dess - må så gott.

Kram
Jenny

fredag 27 juni 2014

Äntligen helg!

 Underbar låt från Sam Smith.

Hej vänner!

Äntligen har vi helg. Jag l ä n g t a r. Vilken vecka vi har haft. Jag känner mig väldigt trött både i huvud och kropp. Lite sol, värme och saltvatten hade suttit helt rätt nu.

Jag ser fram emot lite ledighet, att bara få vara. Få landa. Rensa huvud och tanke. Sitta på en auktion och njuta. Lapa sol och ta ett kallt dopp. Få svaren för allting att komma till mig. För om sanningen ska fram så är det inte lätt det här. Den här försäljningen är känslosam för mig. Vi har ingen aning om hur livet blir egentligen. Och självklart finns rädslan där att allt blir skit. Man vet ju aldrig sånt när man gör förändringar. Min tidigare erfarenhet av stora förändringar har dock egentligen redan bevisat motsatsen. För det är precis dem som fått livet att bli så bra. Faktum är att det är dem som varit helt avgörande för att det skulle bli bra. Så jag är ganska säker på att vägen är rätt. Men man vill någonstans få en garanti. Och det får man aldrig. Det är ju där som modet måste gå in. Det kanske är det som är mod? Att man gör en sak fastän man är rädd och vet att insatsen är stor.

Nu ska jag ladda energi den här helgen och ta nya tag inför nästa vecka. 

Allt är som det ska vara. Jag lutar mig tillbaka i den tanken. Och det viktigaste är att vi har varandra.

Ha en fin helg.

Kram
Jenny

torsdag 26 juni 2014

Lokal efterlysning

Hej!

Idag kör jag en liten efterlysning på min blogg. Förra gången gick det ju så fantastiskt bra att jag tänkte att jag skulle prova en gång till :)

Eftersom vi inte har en aning om var vi ska ta vägen när huset byter ägare så skulle jag vilja chansa och göra en efterlysning på ett bra boende här. Vi letar en mysig lägenhet, gärna gammal om det går, eller kanske ett litet gårdshus eller liknande. Så om du har något som du vill hyra ut eller vet någon som vill ha två lugna personer med ordning så finns vi här! :) Sedan har vi ju en liten katt också men hon är inte av den klösiga och förstörande  typen utan mer av den goniga :)

Det behöver inte ligga i stan utan vi kan tänka oss utanför stan också om det är så att det känns rätt. Tveka inte att höra av dig om du vet något.

Maila mig på jennyshemochharmoni@gmail.com

Tack!

Kram
Jenny

tisdag 24 juni 2014

Tecken

 I köket.

Hej vänner!

Jag har blivit rätt uppmärksam på tecken på senare år. Jag har väl helt enkelt fått en bättre kontakt med mig själv och min intuition. Eller så har min närvaro förbättras. Kanske både och. I söndags fick jag i alla fall ett tecken igen. När jag låg i soffan på kvällen kände jag att något kändes konstigt på min hals så jag kände efter och upptäckte att en klisterlapp fastnat där. När jag tittade på lappen så stod det 8. Hur den där klisterlappen hamnat där har jag ingen aning om. Jag hade inte sett något på hela dagen och jag hade inte heller varit i kontakt med något som kunde ha en sån klisterlapp på sig. Hur som helst. Till saken hör att jag har en svaghet för nummer åtta. Åtta inom Feng shui står för rikedom och är det mest tursamma numret som finns. Man använder det flitigt för att dra till sig tur inom de flesta områden. Rikedom i livet kan man säga. I julas önskade jag mig ett halsband av Eva Attling med nummer åtta på. Hon kallar halsbandet "baby luck". Eftersom vi inte haft direkt baby luck så kände jag att jag kunde behöva ett i hjälp på traven. Jag älskar det där halsbandet och har det så ofta jag kan. Nu kom ytterligare en åtta till mig.

Jag vill gärna se det som ett gott tecken. Att något gott är på väg. Vi får väl se. Det lär visa sig.

Kram
Jenny

lördag 21 juni 2014

Midsommar och trädgård



 I trädgården just nu.

Hej vänner!

Hoppas ni har haft en varm, skön och fin midsommar. Det första var väl att hoppas för mycket på men resten hoppas jag på ;)

Min var ingenting att skriva hem till mamma om, om man säger så. Den bestod av en väldans massa fixande och städande. Kul, eller hur? ;) Jag sa till maken att vi nog får ta igen det nästa år istället och kompensera det här tråkiga året. Lite god mat blev det i alla fall. Det satt fint.

Snart ska jag gå ut och se hur pionerna står sig i det här vädret. Jag har planterad dem så att de ska blomma lite i omgångar. Det tycker jag om! Då får man njuta lite extra länge av dem :) Nu frossar jag i så många buketter jag bara kan för att få känna doften även inne. Ren och skär lycka.

Jag försökte fota lite från vår trädgård en kväll i veckan när det var så fint ute men ibland vill känslan inte alls fångas på bild. Ofta blir det så när man fotar natur. Känslan kan vara överväldigande och på bild ser det totalt platt ut. Är ju ganska vanligt om man fotar solnedgångar också. Det går liksom aldrig att få in den känslan som fanns i verkligheten. Men här är den ändå. Vår "kulle" i total blomsterprakt med sommarblomster och massor av liljekonvaljer, lupiner som ramar in och pionknoppar som är vackra att bara se på. Jag älskar den här tiden.

Ha en skön fortsättning på helgen. Här ska vi fixa vidare. Snart redo!

Kram
Jenny



onsdag 18 juni 2014

Ernst projekt, husfrågor och midsommar


 Honungsgula pioner med spirea får bli mitt blickfång i hallen.

OMG. På riktigt. Oh my god. Jag fick Ernst tidning igår och såg ett reportage om hans sommarprojekt i år och då stod håret på armarna kan jag lova. Vilket ställe.

Jag tänkte i mitt stilla sinne att jag nog inte skulle klara av att säga nej om ett sånt ställe dök upp igen. Helst inte just nu. Jag frågade maken och det trodde inte han heller. Jag hoppas innerligt inte det sker (om det inte är det bästa för oss förstås!) för nu har vi en plan och den försöker vi följa. Men man vet aldrig med planer. Och livet. Och universums trollspö. Det har ju ändrat sig förr. Jäkligt ofta. Livet är ju ganska ovisst just nu.

Vi har fått ganska många frågor den senaste tiden. Många får helt enkelt inte ihop varför vi ska sälja. Vissa kanske spekulerar i skilsmässa, andra i om det är något fel på huset. Jag kan lova er att inget är fallet. Jag älskar min man och huset mår bra. Men vi drömmer om ett annat liv. Vi är färdiga. Vi är obotliga sökare helt enkelt. Och det här har vi vetat om. Länge.

Nu väntar midsommar i övermorgon. Den blir lugn i år. Fasligt lugn på partyfronten. Det lilla partypingla som finns kvar i mig. Det är inte så värst mycket faktiskt. Men en klänning har jag faktiskt skaffat mig. Och den får jag nog ha med raggsockor eftersom det ska bli typ 12 grader varmt.

Det blev allt om inget idag. Några tankar som flög ner på "papper" bara. Vi får se om jag uppdaterar mellan fixet i helgen. Kanske kan behöva en paus? ;)

Sköt om er, ha en fin dag.

Kram
Jenny

tisdag 17 juni 2014

Alot to do

 Eldar lite idag när det regnar.

Hej!

Ja, hörrni, det försvann en vecka bara så där. Det har verkligen varit jättemycket och så fick vi sjukstuga här hemma som grädde på moset. Och bättre blir det inte den här veckan. Midsommar och förberedelser för visningar. Men det är ju härligt också. Och ute fyller jag på. När jag får strosa bland mina pioner, sitta i kvällssolen i min gunga eller bara lägga mig en stund i hammocken, då fyller jag på. Tänk att det alltid är det enkla som gör livet så rikt.

Hur har ni det den här veckan? Några som går på semester snart kanske?

Nej, dags att ta en meditation, återta lite kraft och sedan tillbaka till "ska göra" listan.

Ha en fin tisdag!

Kram
Jenny

tisdag 10 juni 2014

Tack!



Hej vänner!

Tack för er respons angående vår försäljning. Det värmer verkligen i hjärtat att höra att ni tyckt att det har varit roligt att titta in här. TACK <3

Det var en annorlunda dag igår. Minst sagt. Över 3000 visningar har vi haft på hemnet på drygt ett dygn. Helt fantastiskt och så roligt! Tusen tack för att ni vill hjälpa oss att sprida det här.

Jag har inte tänkt ösa försäljningsinfo över er här mer, det som sker det sker. Det är en sån tid nu också när det händer så mycket annat överallt så man känner sig minst sagt full av intryck :) Men så är livet. Och det är kul! :)

Det märks verkligen att sommaren är någon vecka tidigare än vanligt i år. För våra sommarblommor på kullen har börjat slå ut. Nu börjar den där tiden när man kan plocka in buketter och göra fint :) I love it!

Ha en skön tisdag!

Kram
Jenny

Tillägg! Jo, jag fick en fråga om hur man gör om man vill komma och titta på huset eftersom det inte finns några planerade visningar. Vi kommer planera visningar from veckan efter midsommar och det går bra att ringa min man och boka in en tid om ni skulle vilja det. Han når ni på 070-692 93 19. Så! Nu vet ni det. :)




måndag 9 juni 2014

Till salu

Nu säljer vi vårt hus.
 
Det kanske finns någon där ute som sett vårt hus på hemnet idag. Som om livet inte innehöll nog dramatik just nu så har vi landat i ett stort beslut som kommer förändra vårt liv radikalt. Vi kommer att sälja vårt hus. Varför? Det kan jag också fråga mig ibland. Men vi har en längtan efter något annat som pockat på under en längre tid och nu går den inte längre att skjuta på. Antingen måste vi göra något åt den, eller så måste vi lägga ner den. Och det går inte. Så då väljer vi att sälja. Jag skulle ljuga om jag sa att det inte är med ångest. För jag älskar det här huset. Av hela mitt hjärta.

Var tänker ni ta vägen kanske ni undrar? Vet ni, det undrar vi också. För i skrivande stund är det väldigt ovisst. Vi letar efter rätt bostad, antingen att köpa eller att hyra. Men jag försöker ha tillit (Så gott det nu går i denna omtumlande förändring.) Det brukar ju lösa sig. Även om insatsen kanske är lite större än den brukar för oss just nu.

Ibland får man offra något man älskar för att hamna där man ska. Och den tiden verkar vara just nu för oss. Allt blir som det ska bli och jag vill tro att det blir så nu också.

Så om ni vet någon som älskar gamla hus, kanske vill flytta hem till Sollefteå, och vill ha ett gammalt hus som jobbet är gjort på, ja då hittar ni det här.

Kram
Jenny

torsdag 5 juni 2014

Salen




Bara för dig Veronica klämmer jag in ett inlägg idag ;) Är trött som ett troll efter en intensiv vecka. Men sommaren är här, vi är lediga i flera dagar och bara det får mig att flyga!

Om köket är min favorit nummer två, så är salen nummer ett. För det rummet vill jag vara i jämt. Egentligen är de här bilderna inte alls representativa för rummet, det ser på tok för vitt ut faktiskt, men det får vara så ändå. Här är golvet storrutigt, väggarna smalrandiga och jag har fått in lite av den 1700-tals känsla som jag vill ha i vårt hem. Det bästa av allt är rymden, kakelugnen och ljuset som strålar in från två håll. Här skulle jag kunna bo enbart faktiskt. Det är ju nästan lika stort som min första lägenhet ;)

Men, vem vill vara inne och elda idag? Inte jag!

Ha en riktigt skön helg!

Kram
Jenny

måndag 2 juni 2014

Köket och skafferi












Tjoho tjohej. Måndag igen. Ser ut att bli en riktigt fin dag här och jag klev upp riktigt tidigt och jobbade bort mina projekt så att jag kan njuta av dagen. Behöver luft, ljus, trädgård.

Idag tänkte jag visa er några bilder från köket. Det är ett av mina favoritrum i det här huset. Blev ännu bättre när maken gjorde ett tillhörande skafferi i passagen bredvid. Tänk vad bra de tänkte förr! Ett skafferi är verkligen underbart. Överskådligt och lätt att hålla reda på (eller packa fullt om man vill det). Oerhört tacksam över det <3 Jag älskar dessa småskrubbar som vi har i huset. Använder man dem på rätt sätt kan de vara suverän förvaring. På övervåningen har maken gjort walk in closets av dem. Men det tar vi en annan dag.

Ha det gott!

Kram
Jenny


fredag 30 maj 2014

Toalett och väntan




Är det någon mer än jag som är lite dagvill? Igår hade jag lördag. Idag vet jag inte vad jag har :) Jag trodde att den här veckan skulle stilla mitt funderarsinne men så verkar det inte bli. Vänta, vänta. Inte bra för min otåliga själ. I väntan på bättre tider och fler svar så visar jag några bilder till från vårt hem.
Idag tittar vi in i vår toalett uppe. Jag hoppar vilt nu :) Stort nog för att i framtiden göra ett badrum. Jag har för mitt inre sett ett härligt badrum i gammal stil med ett gammalt tassbadkar här uppe. Helst så högt upp att det går att se ut genom fönstret när man badar (hur man nu löser det?). Då kan man ligga där, titta på stjärnorna, se på körsbärsblommen eller syrenerna som blommar, och bara andas. Låter som ljuv musik i mina öron.  Men framför allt har rummet en härlig energi. Ett rum man vill stanna i.

Ha en fin helg vänner. Tack för att ni tittar in hos mig.

Kram
Jenny